Mail
Kenneth.hedlund@passagen.se

***********************************************
OBS OBS Klicka på bilderna för förstoring
***********************************************
För att bevara det gamla och få inblick i vardagen har jag gjort ett försök att
dokumentera platser och händelser uppe i Kläppen Kusmark.
Med några kor i ladugården, strävade bönderna i sitt anletes svett då dom flesta
sysslorna skulle göras med handkraft.
Här ekade sågklingan från Västforssågen och den lilla kraftstationen gav el till det
blinkande lyset ute i ladugårdar och stugor.
Beskriver arbetslönen vid 1900 talets början och en del armod som drabbade
befolkningen.
Under emigrations-tiden for några av Kläpparna över till Amerika men dom flesta
återvände efter några år till sin hembygd.
Kartan över Kläppen Kusmark (ej skalenlig) visar där våra förfäder bodde.
När kriget kom fick alla dom små husen med sitt svaga lyse maskeras med mörka
gardiner för att undvika Tyskens härjningar i våra grannländer.
NOT: Om Du som läsare kan tillfoga mera material och anekdoter från Kläppen
tar jag tacksamt emot detta för att utöka dokumentationen.
/Kenneth Hedlund

***********************************************

Klicka på karta test så syns dom gamla innevånarna.

karta-test


Man kan väl säga att Kläppen Kusmark börjar vid Persbacken


Rijfska Gården Kulturminnesbevarad.
Olof Persson kallad Ol-persa (1740-1807) byggde 1793 huset
av tegel. Huset ritat av arkitekten Jakob Rijf vilken också ritade
Skellefteå Landsförsamlings kyrka.


Mitt emot Rijfska gården bodde Elsa och Martin Lindgren.
Jag minns Martin som en stor potatisodlare.
Hustrun Elsa bor här än i dag.

Rijfska gården och Martin Lindgren
Flygfoto från 50-talet

Bron över Persforsen
Namnet Persforsen härstammar säkert från
Olof Persson 1740-1807
När man står på hängbron över Persforsen leder stigen
på andra sidan upp mot Jonas Johansson Markstedts hemställe.

En bror till Nikanor Johansson som var min FarMors Far —
Jonas Johansson Markstedt (f.2/8 1846-d.?) bodde här på
södra sidan Kågeälven.Om man går över hängbron vid
Persforsen syns stigen kallad Jonkbacken i förgrunden som
leder upp till Jonas boställe.

Bilden visar ladugården på södra sidan älven där min farmor
Viktorias far Nikanor Johansson föddes och bodde. Byggnaden
uppförd av sten är numera riven.
Nikanor Johansson min FarMors Far 3/11 1852-19/11 1918

Källaren tillhörande huset där Viktorias far Nikanor Johansson var född.
Åk över bron i Kusmark och sväng höger.Efter någon kilometer påträffas
stället på höger sida vägen.Boningshuset är flyttat och står i dag i
Dalkarlsliden.Efter södra vägen Kusmark uppåt Kågeälven bodde flera
av farmor Viktorias syskon.Det lär ha frusit ihjäl en mansperson efter
denna väg.Enligt sägnen var Nikanor Johansson den enda inhysta i
fattigstugan och blev i folkmun kallad Såg-Stuvju-Nekke.

Nikanor Johanson flyttade från södra sidan älven
upp till Hälla norr om före detta posten i Kusmark.

Åk efter vägen mot Drängsmark så syns
bostället till vänster. Förmodligen är det
gamla huset rivet.

Bouppteckningen efter Nikanor Johansson.
Behållning 769.73 MEN då räknades ex:
1 st öferråck gammal 8.00
6 par kalsonger 6.00
1 par vantar 1.50
6 st skjortor 9.00
o.s.v


Gamla kvarnen uppe i Kläppen revs och 1913 byggdes
en ny kvarn i Nedre Kläppen. Eftersom det nu fanns el-ström
så drevs maskinerna i nya kvarnen med el. Första mjölnaren
var August Vikström. Hjalmar Brännström tog vid fram till 1937
då Daniel Brännström tillträdde som mjölnare i Kusmark kvarn.
Från 1942 till 1968 drevs kvarnverksamheten av en förening.
Bönderna från hela Övre Kågedalen kom hit med sin säd.
Daniel Brännström ilade mellan våningsplanen och skjutsade
på ändan när han skulle ner. I dag står kvarnen som ett
kulturminne och är privarägd.

Fattigstugan vid Västforssågen flyttades till denna plats
som bostad åt mjölnaren August Vikström. Tycko Lundmark
köpte sedan fastigheten efter den stora branden i Kusmark
på 30-talet. På 1970 talet brann Tyckos byggnad ner till
grunden.
Tycko Lundmarks son Arvid byggde nuvarande boningshuset.

Flygfoto över Tycko Lundmark från 50-talet
före husbranden

Fortsätt Kläppresan så påträffas Vilma och John Westermarks
boställe på vänster sida Jörnsvägen. Mellan huset och vägen
har vi som barn i många år eldat majbrasan och grillat korv.
Där vårelden brann stod Stinas hus som numera är flyttat
upp till Bomansbacken.

Stina = Kvinna med 4 barn fader okänd. ”Krögar-Stina”.
Huset stod där Jörnsvägen nu går mellan John och
Karl Vestermark och är nu av en son till Krögar Stina
flyttat till Bomansbacken. Kvinnan med sina 4 barn
och fader okänd tillverkade sprit och sålde till bönderna
för sin försörjning. Var fadern eller fäderna befann sig
förtäljer inte historien. Kvinnan hette Stina Cajsa Olofsdr
född den 24/5 1825. Hon hade en bror vid namn
Olov O Söderström. Jag återkommer med namnen
på Krögar Stinas barn.

På norra sidan Jörnsvägen huserade Karl Westermark med fru Hilda.
Under en period emigrerade Karl till Amerika men återvände hem
efter några år. Jordbruket drivs i dag av sonen Anders.

På vänsrer sida jörnsvägen mitt emot Karl Vestermark
ligger byggnaden kallad Jånnes. Här bodde Hjalmar och
Daniel Brännström. Hjalmar kallades i folkmun för 47
Brännström. 47 var numret Hjalmar fick i det militära.
Under en tid var Hjalmar mjölnare vid kvarnen och
avlöstes av brodern Daniel.

Flygfoto från 50-talet Karl Westermark norra sidan vägen
Jånnes och John Westermark

Fortsätt Kläppresan uppåt vägen. Vid vänster sida
vägen påträffas Signe och Anton Johanssons boställe.

Huset byggt 1858.
Tvärs över vägen på höger sida bodde åkarna Hedlund.
Ragnar, Alrik, Sven och systern Sva. Huset beboddes
senare av Lydia och Artur Brännström. Det berättas att
en av bröderna Hedlund höll på att bli gasförgiftad när
han startade bilen inne i garaget. Detta hände under
kriget då bilarna gick på gengas. Huset används i dag
som sommarstuga.

Ett stenkast längre fram påträffas Vidman som
drev sin cykelverkstad. Huset beboddes först av
en barnmorska innan Vidman som kom från Umeå
flyttade hit. Till piga anställdes Vilma Vikström som
arbetade här i hela sitt liv. Från kassaboken kan utläsas
alla Vidmans transaktioner och betalning till sin piga.
Vidman var mycket skrivkunnig vilket syns när han
uförde boupteckningen efter min farmors far
Nikanor Johansson som avled 1918. Huset som i dag
är renoverat bebos av Barbro och Rune Johansson.
Vidmans cykelverkstad flyttades 1952-53 ner till Boviken
som sommarstuga. Pigan Vilma fick 1000 kronor för
byggnaden. Köpare Ivar Lundqvist Kusmark.

Vidmans cykelverkstad står nu som sommarstuga
nere i Boviken.

Annan vy av Widmans cykelverkstad.

Noteras kan att här finns enda telefonen uppe i Kläppen.
Kassaboken från Widmans cykelverkstad förd mellan åren
1917-1932.Hittar osäkra och tvistiga fodringar från 1925
därav två från Vidmyran. Fodringarna varierar mellan 3 kronor
till 17:70 kronor. En handlare från Bastuträsk gick i konkurs
1921. Widman hade en fodran till konkursboet på 50:60
varvid han vördsamt hos tingsrätten begärde förtur att
få pengarna utbetalda.
Hemmansägare Oskar Hedlund (min farfar) saldo 1:a jan 1921=37:50
Manny Hedlund Vidmyran saldo 11:50
Kusmarks Elektriska Aktiebolag 1920 per kassa 6:50
o.s.v.

Vilma Wikström 9/5 1896-18/3 1992
Widmans hushållerska Vilma Wikström fick år 1924
en årslön på 162:23 kronor. Man kan avläsa att
hushållerskan Vilma mellan åren 1925 till 1931
uppbar en årslön av 250 kronor. 1931 hade Vilma
sparat ihop 1912 krono och 23 öre.

Anno 1933.
Bakom boningshuset vid Widmans cykelverkstad arbetade
manskapet med borrning av trästockar för att användas
till vattenledning. Den 12-årige Ture Vestermark stod vid
sidan och tittade på borrningen. Den långa halsduken runt
pojkens hals fastnade i borrstocken som snurrade runt
varvid pojken ströps till döds.

Vattenledningsrör i trä.

Flygfoto från 50-talet över Widmans cykelverkstad
Hedlundarna och Anton Johansson på södra sidan vägen

Fortsätt Kläppresan uppåt Jörnsvägen OCH
där framme till höger uppe på backen bodde
James Karlsson med fru. Huset är i dag uthyrt.

Som granne till James Karlsson bodde Anna och Olov Karlsson
söder om vägen. I äldre tider skulle alla diken handräfsas rena
från hö efter slåttern. Mor Anna var en duktig räfserska. Det
fanns alltid en hötapp i luften där Anna for fram.

Uppe i skogen bakom James Karlsson bodde Rävajonk
i sin lilla stuga.Gubben fångade räv och sålde skinnet
till sin försörjning.Därav namnet.Det berättas att när
Rävaonk cyklade neråt vägen skällde hundarna i högan
sky.Vi ett tillfälle lär trappern ha överskridit fångstkvoten
varvid han fick skaka galler en kortare tid.
(torpet upprustat)

Flygfoto från 50-talet över
James och Olof Karlsson.

En av Krögar-Stinas söner Frans Enmark (Franses) levde
och bodde här. Huset står på vänster sida (från stan räknat)
strax hitom grusvägen mot Storkågeträsk. Hit flyttade senare
förste kraftverksmaskinisten Otto Eriksson. Vid denna plats
avled min farmor Viktoria Hedlund 1933 endast 50 år gammal.
Byggnaden beboddes under senare tid av Edit och Karl Eriksson.
Nu används huset till sommarstuga.

Flygfoto över Franses på 50-talet.

Här mitt emot grusvägen mot Storkågeträsk huserade
Maja och Rangvald Karlsson. Rangvald emigrerade under
en kortare tid över till Amerika. Här har vi som barn lekt
och stojat. Rangvald berättade ofta om sina eskapader
från landet där borta i väster.
Dotter dottern till Maja Och Rangvald Marianne Berglund
född 1963 och tävlingscyklist. Den 3 september 1983
vann Marianne damernas landsvägslopp vid världsmästerskapen
i Altrenheim i Schweiz och blev därmed den första svenskan
att vinna ett VM. Under sin karriär van hon också Tour of Texas.
1990 vann hon den första upplagan av Tjejtrampet.

Flygfoto över Jånkes och Bastuträskvägen
från 1950-talet.
*******************************************
Här låg Kläppskolan 1902-1932 huset rivet.
Här utbildades Kläppbarnen i räkning och skrivning.
Vid detta lärosäte utbildades min far Torfrid Hedlund.
Skolundervisningen upphörde 1933 och flyttades ner till
centrum i Kusmark.
Kläppskolan blev under andra världskriget lokal för tillverkning
av knubb till gengas-drift för bilar.En av delägarna till fabriken
var Karl Eriksson.I denna lokal drogs det en och annan spader
och konsumerades några 75-or.
*******************************************

Fortsätt uppåt Jörnsvägen fram till Agnes och Karl Brännströms
boställe. Ett litet jordbruk med ängar och några kor i lagårn.
Kalle B som han kallades besökte oss ofta med sin cykel som
han kallade Scania Vabis.Sonen Svante körde godsbilen mellan
Skellefteå och Storkågeträsk. Som hjälplastare följde den kände
profilen Lill Herman med.Sonen Göte förblev jordbrukare vid
hemstället som nu används som sommar-boställe.

Flygfoto över Karl Brännström från 50-talet.

Fortsätt Kläppresan uppåt Jörnsvägen fram till
Göta och Ivar Marklunds boställe (fotot tagit uppifrån).
Ivar var kraftverksmaskinist nr 2 efter Otto Eriksson.
Huset har flyttats hit från Rösberget. Här nedanför stod
Västforssågen vid Kågeälven med sågklingans ljud ekande
över nejden.

Nästa hus är mitt barndomshem.Huset står i dag som sommarstuga
nere vid havet.Till höger står sommarstugan dit vi flyttade ut varje
sommar.Hit flyttade Oskar Hedlund från Kusliden i början av 1900-
talet och gifte sig med Viktoria Johansson dotter till Nikanor Johansson.
Här föddes min far Torfrid Hedlund som övertog hemmanet och gifte
sig med Elma Johanna Lindmark från Österjörn. Här är undertecknad
född en barnens dags lördag anno 1943.

Flygfoto över Hemstället och Ivar Marklund från 50-talet.

Kläppresan går vidare upp över Jörnsvägen.Uppe vid
Holmersjäla till höger om Johan Holmkvist bodde Elvira
och Nils Holmkvist.Stigen genom skogen passerade mitt
hemställe och gick fram till Karl Brännström.Då vi som
barn lekte indianer och cowboys ropade ofta Elvira. Kom
in barn så får ni en gottbit. Med detta menade hon den
underbara sockerbiten.

Byggnaden där uppe i Holmersjäla tillhörde Johan Holmkvist
med hustrun Alma.Vägen sträcker sig ända in till Stormoran,
Vidmyran och Norrberget.Här nere vid Holmersjäla stod
postlådorna där man i regn och rusk fick hämta dagens post.
Priskuranten (katalogen) användes på utedasset då nöden så krävde.

Fortsätter färden upp över Holmersjäla och in i skogen.
Kommer fram till stället där Märta och Johan Westermark bodde.
En ny byggnad är i dag uppförd på platsen (gamla se flygfotot)

Flygfoto över Johan Westermark från 50-talet.
Lägg märke till ladugården som är ihopbyggd med
boningshuset.Man hörde kreaturen råma inifrån köket.

Här inne i Stor moran bodde Adelina och Valfrid Stenman
med barnaskaran.

Den sällsynta orkidén Guckuskon funnen under
mina strövningar runt gamla platser och minnen
uppe i Kläppen Kusmark.

Här inne i Stormoran där björkarna nu växer bodde
Artur Brännström.Här tjänade min mor Elma som piga
när hon kom från Öster Jörn i början av 30-talet.
Artur Brännström arbetade även vid flottningen nere
i Kågeälven.Han var erkänd som skicklig båtsman när
forsarna skulle passeras.Artur med fru Lydia flyttade
senare ner till Jörnsvägen i Nedre Kläppen.

Kommer till sista bostället inne i Stormoran. Här bodde
August Brännström med fru Fredrika och dottern Sonja.
Bilden visar grunden från boningshuset.Stället ligger
långt från allfarvägen in mot Vidmyran.För 40-år sedan
bodde människorna här och jag har själv varit inne i
boningshuset.

Resterna av ladugården som hyste 2 kor,1 häst och 2 grisar.

Handdragen tröska i August Brännströms
förfallna loge.

Ett stenkast bakom August Brännströms boställe uppe i
Stormoran hittar man rester efter soldaten Skotts lilla stuga.
Bilden visar förmodligen jordkällaren.Spår i marken visar
rester av husgrunden.August Brännström kallades i folkmun
för Skott August.
Utdrag ur Skellefteå Socken 1650-1790.
Kusmark 19.Hemmanet kom till 1675 efter en utbrytning från
Kusmark 18.År 1675 berättas att ur hemmanet nr 18 brukade
bruksknekten Per Skott som kom från Falmark 14.1 tunna och
6 skäl och han fick anstånd med skatten på grund av hans
stora fattigdom. Per Andersson Skott hade ingen boskap och
hade inte sått något detta år.Hela hemmanet var på 4 tunnor
och 3 skäl.Per Andersson Skott var knekt 1638 och fanns då
i Greifswald,åren 1646-47 tjänstgör han vid Nasafjäll som
gruvdräng och 1661-64 vid Luleå silververk i Kvikkjokk.Per
Andersson Skott var gift med Britta,som var dotter till
Mariet Hermansdotter (-1685) från Ersmark 8.Mariet var
möjligen gift på Kusmark 6.

På vägen in mot Vidmyran bakom soldaten Skott
och August Brännström finns ett antal gravrösen.

Räknar till 6 upplagda högar skapade av människohand.
Var det månne lappar som bodde här??
Ett annat underligt fenomen är diket uppe på stenmon
även detta skapat av människor i gången tid.

Kläpprsan fortsätter in till Norrberget.I gamla tider
bodde människor här inne med boningshus,ladugårdar
och odlingar.Många hus har flyttats härifrån ner till vägen
uppe i Kläppen.Här syns resterna efter bränning och tillverkning
av kalk.Kalkugn= ugn för bränning av kalksten till kalk.I ugnen
upphettas kalciumkarbonat till 1000-1100 grader och bränns då
till kalciumoxid (bränd kalk).De bevarade kalkugnar som vi kan se
i dag är från 16-,17-och 1800 tal.Kalk användes också vid begravningar
då den döde blev beströdd med osläkt kalk för att minimera lukt från
gravarna i kyrkan.
.
Här syns kalkbrottet.
Sedan tusentalet har man brutit kalk.Det är ett material som
följt människan och använts till husbyggen i årtusenden.De äldsta
spåren av kalkbränning har hittats i Göbekli Tepe i Anatolien och är
11000 år gamla.Ugnen måste ständigt passas dag som natt.

Hoppar nu tvärs över skogen ner till Västforssågen.
Sågen byggd 1867 och där driften upphörde i mitten
av 1940 talet.Här fanns den handgrävda kanalen från
Kågeälven där timret som flottades lotsades in i sågverket.
Hit kom bönderna med sitt timmer för att förädla stockarna
till bräder.Västforssågen 1867-1940 var i drift i hela 73-år.
Bilderna som följer visar sågverket anno 2008.

Bilden visar den handgrävda kanalen från 1867.
Längst bort fanns dammluckorna för att stoppa
vattnet från Kågeälven.I min ungdom var kanalen
fylld med vatten.

Ner mot sågverket låg mjölnarstugan på brinken mellan
kanalen och Kågeälven.Mjölnarstugan innehöll 2 rum.Ett
rum för mjölnaren åt väster med uppsikt mot kvarnen och
rummet i öster inhyste fattighjonen.Enligt sägnen bodde
min farmor Viktorias far Nikanor Johansson här en kortare
tid.Nikanor blev i folkmun kallad för såg-stuvju-nekke.
Körvägen gick här förbi via Västforssågen upp till kvarnen
där kraftstationen senare byggdes.

Här ligger resterna av den stolta stora Västforssågen.Vattenhjulet
stod vertikalt med ett stort kugghjul längst upp för att driva
ramsågen med vattenkraft.Bönderna byggde små sjul med sluttande
tak för att samla sågspånen för strössel i sina ladugårdar.

Bilden visar fundamentet till cirkelcågen som ersatte
den gamla ramsågen i slutet av Västforssågens era.

Utloppet för vattnet från vattenhjulet/turbinen.
Det grova timret fanns inte i Kusmark utan fraktades
från Säljedal som ligger i nordlig riktning från Häbbersliden.

Här syns att sågverket var gjort av bastant timmer.
Denna handsmidda spik från slutet av 1800 talet kommer
kanske från byasmedjan som stod uppe vid gamla kvarnen.

Kassaboken från Västforssågen visar räkenskaperna från 1910.
Små summor men i dagens penningvärde avsevärda belopp.
Även räkenskaper under 1 krona är bokförda.Dom bättre
bemedlade hemmansägarna 5 st hade innestående andelar
i Västfors såg på 1731 kronor och 50 öre vardera. Oskar Hedlund
min farfar hade ett saldo på 20 kronor.
Några saldon från 1910:: 70 öre,18:30,11:14,86:85
Timlönen varierade mellan 15 – 20 Öre
*************************************************
För att visa hur det någorlunda såg ut inne i Västforssågen
Följer här några bilder från vattensågen i Krångfors.
*************************************************

Den vattendrivna ramsågen i Krångfors.
Mycket mindre än Västforssågen.

Vattenhjulet i Krångforssågen som drev ramsågen.

Ramsågen i Krångfors som tillverkade
plank och bräder.

Tillflödet till Krångforssågen.

Kläppresan går vidare uppåt Kågeälven.
Den gamla kvarnen som i årtionden tjänat böndrna
bran ner en midsommarnatt vid sekelskiftet 1900.
En ny kvarn byggdes upp som fick stå kvar till 1913
då kraftstationen byggdes.Lägg märke till kvarnvägen
sedd från mjölnarstugan / fattighuset nere vid
Västforssågen.

Klicka på bilden.

En sommarkväll år 1966 vandrar ett parfolk nere vid
Kågeälven fram till kraftstationen.Här hittar dom en
kvarnsten nere i vattnet.Vid närmare undersökning
syns att kvarnstenen utsatts för brand.Den gamla
kvarnstenen härstammar från kvarnbranden
midsommarnatten år 1900.

Kraftstationen byggd 1913.
Turbinen började leverera sin ström den 17:e december 1913
med en effekt av 100KW.Som kraftverksmaskinist anställdes
Otto Erikssonn som skötte sitt förvärv fram till 1932 då
Ivar Marklund tog vid fram till försäljningen av kraftverket
till Skellefteå Kraft i slutet av 1940 talet.
På bilden syns Hjalmar Brännström och Ivar Marklund framför
Kraftstationsbyggnaden.

Skylten visar från vänster Västforssågen,Kvarnfallet,Lillforsen.
På denna plats vid Kågeälvens strand stod först gamla kvarnen
som brann ner midsommarnatten 1900.En ny kvarn byggdes
som senare revs för kraftverket 1913.Klicka på bilden.

Här har Kågeälvens vatten brusat och drivit
2 kvarnar och till sist kraftstationen.

Under mossan kan urskiljas resterna av grunden
till kraftstationsbyggnaden.

Platsen kallas ”Söi Ottos” och visar husgrunden
där kraftverksmaskinisterna Otto Erikson och
Ivar Marklund bodde.

Ivar Marklund ämnade bygga ett eget boningshus
nere vid älven. Trampar efter där Ivar började gräva
för huset och under fotsulorna känns tydligt fördjupningen
efter Ivars arbete.


Ivar Marklund märkte upp och nedmonterade ett hus från Norrberget. Han fraktade virket ner till kraftstationen för uppsättning av boningshuset.

Manni Hedlund blev intresserad av att köpa huset. Ivar sålde byggnaden till Manni Hedlund som satte upp kåken i Granå. Ivar byggde sitt boningshus uppe vid Jörnsvägen mittemot vägen ner till Västforssågen.
******************************************
Se fortsättningen i bloggen kläppresan.
/Kenneth Hedlund
******************************************